dayboy

jag kan säga det på engelska: I love you.
men jag kan inte säga det på svenska, inte ens riktigt tänka det. för det blir så läskigt då, så på riktigt.

men jag vet att det är sant, jag kan inte lura i mig något annat. men jag vet inte, kanske tänker jag att det inte är så slutgiltigt om jag inte säger/tänker/skriver de där orden på svenska? de där orden jag bara sagt till ett par enstaka vänner. inget mer, inget annat.

jag hatar dig för att du ger mi fjärilar, och jag hatar dig för att du får mig att må dåligt, och jag hatar att du kan förstöra mina dagar, förstöra hela mitt humör, jag hatar dig för att jag inte kan få ut dig ur skallen.
gjiuorejgirjiro varför ska du vara så långt borta?

jag behöver dig här, nu, genast. sluta tråna jessica, sluta.
jag är patetiskt. för jag vet inte hur jag ska bete mig runt dig längre.
hur stoppar man sig själv från att hoppa på någon?