Kan jag få en chans till.
Träningen med L gick bra igår och det var faktiskt kul. Sitter i skolan igen och har som vanligt svårt att koncentrera mig. Det är så mycket lättare att lyssa på musik och fokusera på dess lyrics. KENT är ju en läskig drog som jag inte ens kan avgöra om den gör mig glad eller ännu mer deprimerad. För det är så jävla många minnen som kommer upp och så månag sammanghang där deras texter passar in. Och jag saknar henne så, bara att få se henne sitta bredvid mig, få titta in i hennes ögon och prata om allt. de små orden är så svåra att uttala och att visa att jag menar. men jag älskar henne, min bästa vän, Jag älskar henne precis som romeo älskade julia om inte mer. jag älskar varje millimeter. Men jag kan inte säga de, kan inte visa de rätta känslorna öppet, istället kan jag väll ses som en falsk känslokall fisk när jag istället bara vill lifta med första bästa lastbil med en äcklig pedofil gubbe för att få komma till dig och äta glass. jag älskar dig. Gud vad lätt det är att skriva. Men jag menar det.
