Like 10 summers ago
Lyssnar på JJ
Ska snart klä på mig.
Inser att jag fortfarande älskar JJ lika mycket
trots att jag nästan lyssnat sönder dem.
insåg samma sak om XX i fredags. älskar.
att det kan vara så lätt att säga ordet älskar om obetydliga döda ting
när det kan vara så svårt att säga det till något levande, av kött och blod, något av samma ras.
Funderar fortfarande på varför jag tänkte skriva ett inlägg för att berätta att jag ska glida in till le city och gå på den sista sommarbion för i år, smygpremiär av I rymden finns inga känslor med det finaste tvillingpar jag känner.
jag är ingen sån bloggare.
kanske för att det hänger ihop med att jag verkligen borde göra någonting för att inte fastna i ett analyserande patetiskt tillstånd som inte är jag. Men vem kan skuldlägga mig efter att ha kännt dina fingrar trumma på mina revbenen, hört ditt uppskattande stön som du i ett leende försöker dölja eller kännt tryggheten i din famn uppkrupen som ett barn.
älskar dig mer mer mer mer och saknar dig så himla mycket. men ska fixa allt med popaganda och stockholm så snabbt jag kan. imorgon. mamma dampar men det skiter jag i. jag kommer och det kommer bli så himlahimla bra. jag älskar förresten att läsa allt du skriver, för jag känner igen mig på allt och jag har varit så jävla förvirrad det senaste halvåret, för jag har känt mig som den mest konstiga människan i hela världen och har inte vetat vem jag är. för ingen verkar känna likadant. men... självklart att du, du, du, du vet. så blir det ju alltid. puss. så himla många pussar.
